Historik

Marieholm är ett stationssamhälle i västra delen av Eslövs kommun. Orten har en långsträckt struktur och följer järnvägen (Landskrona-Eslöv) i norr och Saxån i söder. I Marieholm bor år 2013 cirka 1 500 personer, merparten i småhus byggda före 1970.

Den nedlagda yllefabriken utgör ett dominerande blickfång i samhället med sina jämförelsevis stora byggnader i rött tegel. Yllefabriken startade 1898 då en färgarmästare och en beredningsmästare från Malmö Yllefabrik AB:s filial i Furulund köpte ett mindre färgeri som startats av Magnus Sundelius runt 1870 invid Saxån i Marieholm. Året därpå fanns 15 anställda.

De första åren drevs företaget i de befintliga byggnaderna och med begagnade spinn- och vävstolar. Fabriksanläggningen byggdes ut 1916-18 och 1919 bildades ett aktiebolag. Ytterligare till- och ombyggnader gjordes under 1930- och 40-talen. Fabriken bestod av karderi, spinneri, färgeri, väveri,
beredning och avsyning.

Den svenska tekoindustrins gyllene årtionde var 1940-talet då man fick stora beställningar från försvarsmakten. Vid denna tid uppgick antalet anställda i Marieholms yllefabrik till cirka 400 personer och man var ortens största arbetsgivare. År 1968 köptes familjeföretaget Marieholms Yllefabrik upp av textilföretaget Almedahl Dalsjöfors AB. Antalet anställda i Marieholm var då cirka 300 personer.

Produktionen i Marieholm upphörde 2002/03 då det inte längre gick att konkurrera med låglöneländer och orderstocken minskade. Marieholms yllefabrik gick aldrig med förlust men de sista åren var vinsterna försumbara. Femtio anställda blev av med jobben när nedläggningsbeskedet kom. Fram till augusti 2002 gick 58 vävmaskiner för fullt och det producerades som mest två miljoner löpmeter tyg om året. Produktionen var inriktad på ylletyg, men detta blandades under senare delen av verksamhetsperioden med olika syntetmaterial. Företaget vävde tyger i olika kombinationer av syntet- och naturfiber. Basen i produktprogrammet var kostym-, byx- och uniformstyger för konfektionsindustrin, men man tillverkade även möbeltyger och inredningstextilier för bilindustrin. En stor del av produktionen, uppemot 90 procent, exporterades.

Marieholms yllefabrik kom genom sin dominans på orten att verka starkt samhällsbildande, även om Marieholm inte direkt var ett typiskt brukssamhälle. På 1910-talet anlade företaget dels en direktörsvilla, idag Storgatan 71, dels ett samlingshus med en stor sal för biografvisning, varieté, musik och föreläsningar. Tidvis fanns även bankkontor, kafé, telefonstation och bibliotek i byggnaden. Företaget tog ett visst ansvar för de anställdas bostadsförsörjning och uppförde 1943 sex bostadshus omfattande tolv lägenheter om två rum och kök, det vill säga en för tiden normalstor bostad för en familj med upp till två barn. Troligtvis subventionerade företaget tillsammans med Reslövs kommun (i vilken Marieholm ingick) även egnahemshus i tätorten.