År 1935 uppfördes eget "kommunhus" i Marieholm på en tomt som sålts av AB Åkarps gästgivaregård. Arkitekt var Svante Johansson och i huset, som är beläget på Kvarngatan intill järnvägsövergången inrymdes i källaren romersk bastu, två badkar, omklädningsrum och lokal för skolkök. Badet hölls öppet för damer om fredagar och för herrar på lördagar.
I första våningsplanet var det inrymt lokaler för tjänstebostad för polisen. På andra våningen fanns en bostadslägenhet för sjuksyster och sjuksystermottagning. Under en period hade en privattandläkare mottagning där.
Marieholm fick sin första polis 1904 då en underofficer vid Svea livgarde i Stockholm, Anton Gustafsson, fick tjänsten. Under 1950- och 1960-talet var antalet polisärenden så omfattande att poliskontoret i Marieholm hade tre befattningshavare. Den 1 januari 1965, efter omorganisation av polisen, flyttades all verksamhet till Eslöv. En man stannade dock kvar några år.
Den gamla kommunfastigheten ägs numera av Eslövsbostäder och blev föremål för modernisering 1991. I de gamla polislokalerna är det nu en frisersalong och fotvårdsklinik. I källarlokalerna har Hemvärnet samlingsrum och förråd. I övrigt inryms det bostäder i huset.
Den obligatoriska skolundervisningen började med 1842 års folkskolestadga. Enligt denna stadgades det att i varje skoldistrikt, socken, skulle finnas en skolstyrelse med kyrkoherden som ordförande. 1862 ersattes skolstyrelsen med ett skolråd men fortfarande var kyrkoherden ordförande. 1930 uppluckrades bestämmelserna och den nära anknytningen till kyrkan försvann.
Innan folkskolestadgan kommit till 1842, bedrevs undervisning i Reslövs socken. I ett kyrkoprotokoll från 1832, då Hans Weibull var kyrkoherde i Reslöv, talas det om skolundervisning. Det var i allmänhet någon klockare eller militär som skötte undervisningen. Från 1850 finns det antecknat att det fanns tre folkskolor i Reslövs socken. En i Högestorp för denna del av socknen, en i Sibbarp för bydelarna Åkarp, Sibbarp och norra Reslöv samt en i södra Reslöv. Alla tre var träbyggnader.
På 1860-talet byggdes det sedan en skola, Sibbarps skola, vid Reslövs kyrka. År 1898 byggdes det nya skolor i Marieholm, Högestorp och Reslöv. I jordbruket sysselsattes mycket folk och antalet barn var många. Det förelåg stort behov av nya skolor. I den gamla skolan vid kyrkan, berättas det att läraren Lundgren hade själv ett 80-tal barn att undervisa.
Efter första kommunsammanslagningen då Marieholm bildade egen kommun 1952 med socknarna Reslöv, Östra Karaby och Torrlösa hade läget så förändrats, främst beroende på jordbrukets rationalisering, att många av de gamla bygdeskolorna kunde läggas ner. En stor del av verksamheten överflyttades till Marieholm, där man byggt en ny skola som fick namnet Marieskolan. Den togs i bruk 1965. De äldre byggnaderna från 1898 moderniserades 1968 och Marieholm stod väl rustat intör andra kommunsammanslagningen 1971.
Före den nya kommunindelningen hade vissa barn redan skjutsats till Eslöv för att deltaga i undervisningen på högstadiet, omfattande klasserna 7 - 9. År 1962 var det första året som Marieskolan blev en låg- och mellanstadieskola för klasserna 1 - 6. Innan reformen hann genomföras hade man ett åttonde skolår i Marieholm. Klassen var inte så stor, då många elever hade sökt sig till realskolan i Eslöv. Så kom gymnasiereformen 1971 för vidare utbildning efter högstadiet.