Marieholm, ett stationssamhälle växer fram



Sjuktransporter

För att bereda folk möjligheten att på ett snabbt sätt kunna komma under sjukhusvård bildades år 1919 Onsjö härads sjuktransport- och räddningssällskap. Sällskapet övertog en sjuktransportbil som Onsjö Härads Rödakorsförening hade köpt året innan. Ett garage hade inrättats i en byggnad tillhörande AB Åkarps gästgivaregård. Ambulansen var efter nutida anspråk av primitivt slag. Den hade tjänstgjort som krigsambulans i Tyskland. Märket var "Kaiser" och den var försedd med högtrycksringar. Belysningen kom från en gastub med acetylengas. Föraren satt ganska högt och helt öppet. Punkteringar var vardagsmat, då det på den tidens vägar låg hästskosöm och broddar.

Redan i mitten av 1920-talet fick man en betydligt bättre och ändamålsenligare ambulans av märket "Adler". Allteftersom åren gick blev ambulanserna alltmer komfortabla. Den förste ambulansföraren var tingshusvaktmästaren Johan R. Nilsson. Han hade uppdraget bara några år. Sedan fick man en heltidsanställd chaufför, Karl Johansson, som kom från Småland och skötte ambulanssysslan i över 40 års tid. De som betalade avgift till sjuktransportsällskapet fick lägre avgift för ambulanstransporten. Så småningom utbetalades bidrag till verksamheten från landstinget i Malmöhus län. Genom påtryckningar främst från Eslöv flyttades ambulansverksamheten från Marieholm till Eslöv. Brandkåren därstädes övertog utryckningsverksamheten.

Sjukkasseverksamheten

Hjälpkassor för ömsesidigt bistånd vid sjukdom började upprättas i slutet av 1800-talet. Så skedde också i Marieholm där år 1884 bildades en hundramannaförening, som fick namnet Marieholms hundramannaförening. Inga kvinnor fick medlemskap. Föreningen hade ett stiligt standar, bestående av sammanslutna händer. Det ansågs vara en stor ära att vara medlem i föreningen. Nya medlemmar hade svårt att komma in då medlemsantalet begränsats till 100. Det var oftast endast i samband med dödsfall som en plats blev ledig. Föreningen skaffade också en egen fastighet på nuvarande Kävlingevägen 9. I Fastighetens östra sida fanns en sal, där föreningen hade sina möten och uppbörd. I andra ändan fanns en tvårumslägenhet där vaktmästaren bodde.

Hundramannaföreningens sal, vars värmekälla var en stor järnkamin, brukade hyras ut till föredrag och kursverksamhet. Det var bland annat husmoderskurser och sykurser. Husmoderskurserna hölls av Hushållssällskapet i länet och sykurserna arrangerades av ett av de stora symaskinsföretagen Singer eller Huskvarna. Då hundramannaföreningens medlemsantal började minska och åldersfördelningen var ogynnsam beslöt man att upplösa föreningen. Det skedde under 1940-talet. Tillgångarna överläts till Marieholms erkända sjukkassa, som bildats våren 1935, och som hade sitt verksamhetsområde inom Reslöv, Östra Karaby och Virke socknar. Den erkända sjukkassan sköttes till en början av expeditör Edvin Åkesson i dennes bostad på Storgatan 64. Efter Åkessons frånfälle övertogs arbetet av handelsföreståndaren Arthur Jönsson, Kooperativa Marieholm, som med hustruns hjälp skötte verksamheten. Efter en kort verksamhet i en lokal tillhörande Samlingshemmet flyttades rörelsen över till en ledig lokal i gamla sparbankshuset vid Järnvägsgatan, där kommunalkontoret också fanns. Året var 1955.

Efter omorganisation av sjukkasseverksamheten flyttades expeditionen till Eslöv 1969. Under några år hade kassan mottagning en förmiddag i veckan i en lokal tillhörande sparbanken. Jämsides med den erkända sjukkassan hade några andra sjukkassor medlemmar i Marieholm, bland annat Ålderdomsförbundet, som brukade ha månadsuppbörd på Olga Lantz kafé. Ett "fik" som låg vid Kävlingevägen.