Marieholms bibliotek 70 år

Marieholms bibliotek kan 1988 se tillbaka på en 70-årig tillvaro. Biblioteket tillkom på initiativ av fabrikören Jöns Hansson som var ägare till Marieholms yllefabrik. Han donerade 2000 kr som enligt gåvobrevets bestämmelser skulle användas som grundplåt för ett bibliotek i Marieholm och förvaltas av Reslövs föreläsningsförening. Biblioteket skulle kallas Marieholms folkbibliotek.

Lokal var styrelserummet i Samlingshemmet vid Storgatan. Enkla bokskåp anskaffades och för donationen kunde man köpa 774 band. Biblioteket öppnades första gången den 6 februari 1918 och var öppet varje onsdag mellan klockan 17 och 21. Ordningsregler för biblioteket fastställdes. Alla som bodde i Reslövs församling fick låna kostnadsfritt och för barn under 14 år fordrades föräldrarnas skriftliga medgivande. Endast vuxenböcker inköptes.

Föreståndare det första året var folkskolläraren O Hammar som även var bibliotekets förste låntagare. Året därpå tillträdde Alice Christensen tjänsten som bibliotekarie och samma år fick biblioteket sin första statsbidrag på 400 kr. Det första året uppgick utlåningen till 2900 band. Alice Christensen arbetade på bibIioteket i 24 år fram till 1943.

De första 25 åren hände en del förändringar som jag kort skall återge här. 1928 bildades underavdelningar i Högestorps och Reslövs skolor, en service för dem som bodde långt från samhället. Dessa avdelningar blev senare skolbibliotek. 1930 utökades öppethållandet till 2 dagar i veckan.

I närmare 15 år sorterade biblioteket och föreläsningsföreningen under samma styrelse men 1932 skildes dessa båda bildningscentra åt. Därefter fick biblioteket en särskild biblioteksstyrelse. Året därpå öppnade man en läsesal och ett referensbibliotek. Man katalogiserade böckerna och skaffade nya bokhyllor. Man hade också "öppna bokhyllor". Tidigare var det bibliotekarien som plockade fram böckerna ur bokskåpen. Nu fick man själv hämta sin bok.

ABF:s bibliotek sammanslogs med folkbiblioteket 1934. 1943 uppgick utlåningen till 12500 band.

Efter Alice Christensen blev Essy Nordström föreståndare. Hon hade varit medhjälpare på biblioteket sedan 1933 och 1942 fick hon tjänsten som bibliotekarie. Tack vare hennes väl bevarade tidningsurklipp kan jag idag dokumentera och ta del av de gångna åren. I 30 år arbetade hon på biblioteket och gjorde en fantastisk kulturgärning. Hon avled i år 90 år gammal och var de senaste åren bosatt i Karlskrona.

På 1950-talet började man inse att lokalerna på Samlingshemmet var otillräckliga och dessutom omoderna. Men det skulle dröja till 1962 innan nya lokaler togs i bruk. Ett ljust och centralt beläget bibliotek även det på Storgatan i Sparbankens fastighet. Idag är det blomsteraffär i lokalen. (Nedlagd numera)
Biblioteksstyrelsens ordförande Tage Ström invigde de nya lokalerna. Det var inte enbart Marieholms tätort som hade tillgång till bibliotek utan även de tre filialerna i Östra Karaby, Trolleholm och Torrlösa. De två sista orterna tillhörde Marieholm före kommunsammanslagningen.

När Marieholm 1971 kom att tillhöra Eslövs kommun blev biblioteket ett filialbibliotek till Eslöv. I vår kommun finns fem filialbibliotek varav MarieholmsfiIialen är den största. Utlåningssiffrorna ökade hela tiden och många barn sökte sig till biblioteket efter skolans slut.

Snart började även detta bibliotek bli for trångt på grund av en del nya verksamheter såsom "sagostunder" för barnen. Marieholmspolitikerna i kulturnämnden arbetade for större och efter tidens krav mer ändamålsenliga lokaler.

Det var en stor glädjedag då biblioteket flyttade till f.d. kommunalhuset vid Järnvägsgatan den 18 april 1977. Där fanns dubbelt så stor plats som förut och lokalerna var verkligen ändamålsenliga och med plats för utställningar och kulturaftnar. Dessutom var de mycket vackra. Onsjö härads sparbank byggde huset 1890. Vacker träpanel av ek är bevarad sedan den tiden.

Ett extra bokanslag gjorde det möjligt att köpa många nya böcker och det uppskattades verkligen av låntagarna. Efter 10 år är det fortfarande ett väl fungerande bibliotek. Bokbeståndet är relativt stort och i servicen ingår att förmedla lån ifrån andra bibliotek. På senare år har verksamheten utökats med "Boken kommer". Det är talböcker som vi förmedlar till synskadade och andra grupper.

Dessutom förekommer sagostunder för barn, filmförevisningar barnteater, författarbesök och andra kulturprogram.

Biblioteket är välbesökt både av barn och vuxna. Samtidigt som man lånar tittar man på utställningar eller pratar med varandra. Marieholmsborna lånade 1986 22000 böcker. Barnen från Marieskolan och Barnstugan besöker ofta biblioteket med sina lärare.

Fyra dagar i veckan är biblioteket öppet. Marieholmsborna är rädda om sitt bibliotek. Det har fortfarande vackra lokaler efter 10 år.

Idag är biblioteken en självklar del av utbildningssamhället och de kommer atr spela en allt större roll flor landsbygdens sociala och kulturella liv. Troligt är att de i framtiden får även andra uppgifter än bokutlåning och blir en samlingsplats för ortens människor och en plats där man hämtar information och upplever kultur på många olika sätt.

Alla är alltid välkomna till Marieholms bibliotek. Nu liksom på Jöns Hanssons tid står all kunskap och kultur som där finns till förfogande utan kostnad.

Berit Henriksson

Skånskan Bib70 Skånskan Skånskan Skånskan Skånskan Skånskan txt Skånskan Hambe Bib70